Tacksam över min förmåga att uttrycka mina tankar och känslor i ord. Ofta får jag ett slags svar från mitt inre.
Jag skriver om mitt mörker och min uppgivenhet. Något positivt händer och min lust återvänder. Det spritter inte, men känslan av tillfredsställelse, av en inre styrka är underbar. För den som inte upplevt dalgångar och bergstoppar, inte upplevt alkoholens quick fix mot tomhet, är det svårt att förklara hur, naturlig glädje och tillfredsställelse, kan upplevas. Hela mitt vuxna liv har jag medicinerat med alkohol, för att känna tillförsikt och glädje, för att slappna av på fester och i min ensamhet. Vem kan förstå det, som aldrig varit där? Aldrig suttit fast i mörker, aldrig varit hög av glädje, aldrig upplevt att de inte kan styra sitt mående utan alkoholens sinnespåverkan?
För ca ett år sedan slutade jag medicinera med alkohol, jag började med Falun Gong och sa därmed nej tack till alkohol. Fortfarande är jag för ny för att lita på att det håller, mentala motgångar får mej att tvivla. Men när det vänder, när det börjar ljusna, efter en tuff period, då är jag så tacksam att ha hittat hem och då vet jag att det håller.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar