onsdag 21 februari 2024

Hjärtat värker av tacksamhet.


Kan ni känna hjärtat värka av tacksamhet, glädje, stolthet? Känna hur era närmaste omfamnas av er värme och omtanke? Hur det värker när hjärtat öppnar sig mer och mer? Hur tårarna kommer och strupen vill ropa ut sin sång.

Ingen finns det att berätta för, ingen förstår den oerhörda glädje som hjärtat vill förmedla. Den är för stor för orden. 

Att få följa sina barnbarn, som små babylena, utveckling från barn till tonåring och till slut bjudas in i deras vuxenvärld, det är rikedom, äkta rikedom. 

fredag 9 februari 2024


 Jag körde sakta i eftermiddagens snöblandade skymning, smala ringlande vägar i bondeland. Längtansfullt betraktade jag stugorna på båda sidor om vägen, röda med vita husknutar, glasverandor och varmt lampsken. 

Jag flyttades tillbaka till barndomens besök hos mormor på landet. Färskt franskbröd med rosa laxmajonnäs, mormors vetebulle uppblött i gräddblandat kaffe, nätter i utdragssoffan o bad i zinkbaljan i köket. Nej badrum fanns inte då, det som senare blev ett badrum, var då ett stort skafferi. 

Dagar med mormor i la’gårn, dagar på hästryggen eller i hölasset, med morbror. Villkorslös kärlek och tillåtelse att bli smutsig, slå sig, busa med kattungen, gunga högt och kikna av skratt. Vara uppe för sent och kanske glömma bort att borsta tänderna. Slippa vara rädd att skratta för högt, prata för mycket, våga utmana rädslan. Göra allt det där jag inte fick i stan hos dom som var mina föräldrar. 

Detta trygga kärleksfulla bo där jag fick vara obetingat jag… ibland vill jag krypa tillbaka…