Det är en långsam väntan, trampar vatten…
Dag för dag, om en dag, en månad kan allt vara förbi, eller inte.
Dag för dag håller jag ihop, än finns det tid kvar för fullbordan. Eller inte, kanske tar det slut mitt i språnget, och ingen får chans att säja adjö. Mitt i detta limbo befinner jag mej och vågar inte tänka längre än till i morron eller nästa dag.
Varför skulle jag leva nu, vilka ord ska jag uppfylla? Eller inte? Slumpen finns inte… jag, min urande, skulle vara här nu, i denna tid, för att…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar