le och världen ler tillbaka...misstro och se dina förväntningar gå i uppfyllelse...

Jag har alltid, i alla fall sedan tonåren, bemött människor med misstro, inte sökt ögonkontakt, inte öppnat upp för samtal. Jag har varit spänd, avvaktande med misstänksam blick, inte den som haft varma nära relationer.
Något har hänt sedan jag bestämde mig för att försöka sprida glädje istället för misstro, att öka på den positiva energin på Jorden, som motvikt till all ondska. Jag är bara en liten lort, men blir vi många små glada hoppfulla lortar, så kan det bli en motvikt att räkna med.
Det fantastiska är att jag mer och mer möts av vänlighet och värme, jag får ögonkontakt, man ler tillbaka och vi bekräftar varann.
Många blir förvånade, inte minst de som kommer från andra världsdelar, jag märker att de inte är vana vid att mötas av ett leende. Jag har haft flera roliga möten bara denna veckan, där vi pratat bröllop i olika världsdelar, glädjen med barn och barnbarn, vikten av goda relationer istället för stor penningpåse, lyckan i att få vara hemma med sina barn. Jag har blivit så glad över den respons jag mött, men också ledsen när jag ser hur oväntat mitt leende är.
Varför ler vi inte och visar varann omtanke, som regel och inte som undantag, varför är vi rädda för varann och hellre visar ilska och irritation. Vad är det som gör att vi stänger våra hjärtan... kärlek möts oftast av kärlek och misstro av misstro.