Tankar, känslor tränger sig på, jag vet varken in eller ut. Alla är så säkra, veeet att så eller så är det. Jorden är rund, jorden är platt demonerna härjar, hon är falsk, han är angripen av demoner, såna ska du inte umgås med, så ska du inte uttrycka dej. Luften har blivit lika tung att andas, som innan jag blev aktiv i frihetsrörelsen.
Jag kan inte, vet inte, orkar inte, jag vill gömma mej o komma fram när allt lyser och skiner. Jag vet inte vad jag tror om 5D jag vet inte vad jag tror om vita hattarnas framgångar, jag vet inte om makteliten är förklädda ju ödlor.
Vad vet jag då? Jag vet att det onda slåss för sin överlevnad vilket gör att fler vaknar upp. Jag vet att mitt ego försvinner mer och mer, jag har ingen egen agenda. Jag vet att jag nästan inte litar på någon… alla står för sin sanning, jag har ingen sanning att slåss för. Jag förstår att jag måste vara starkare i min övertygelse för att stå kvar stadigt. Jag behöver ta ett slags timeout för att röken ska skingras. urtidsväsen mitt naturbarn, som allt är enkelt för, behöver bli tydligare. Jag urholkar mej.Mycket tid går åt att läsa och begrunda och jag glömmer att leva i nuet som är min agenda, min plan, att slå med trollspö och sprida glädje och magi. Jag behöver kunskap men det är inte mitt grunduppdrag. Mitt grunduppdrag är kärlek medkänsla ärlighet att stå mitt i kaoset kriget och lysa. Andra vet inte vad som är bäst
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar