Jag vet inte om jag satt mitt liv på standby eller om det snurrar så fort, att jag bara blir en iakttagare. Kanske är jag i det ideala tillståndet… jag vet ingenting, tror ingenting, bara är.
Jag orkar liksom inte ta itu med livet, vill helst ligga i en säng och läsa och sova. Jag fungerar när jag måste, men är för övrigt helt kraftlös.
Det känns som något högre tagit över min styrning, som om jag bara är. Det känns som jag går och väntar på att något nytt ska ta sin börja, något helt nytt, något så annorlunda att jag inte kan föreställa mej och därför inte ens ska försöka…
Kanske det här är bra…kanske jag håller på att uppnå en högre grad av stillhet och ro? Kanske ska jag bara vara tacksam och acceptera att tröttheten är bra för mej just nu? 💖
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar