I vattumannens tidevarv

Jag går en kurs i vedisk astrologi, fantastiskt roligt och otroligt intressant. Jag behöver hela tiden utsätta mig för utmaningar, eller ha någon i sikte, för att känna att jag lever. Så nu gör jag  djupdykningar i själens skrymslen och jobbar på att få ihop pusslet Ingbritt, med sin fysiska kropp, sina tidigare liv, sin själ, sina minnen och erfarenheter och få det att bli förklarligt i mitt horoskop.
Jag kan se att jag har styrkor av god kvalite´, som accidenten i lejonet, det måste ju ha hjälpt mig, när lusten att ge upp funnits. Men jag ser också stark påverkan av skorpionen, i vars tecken jag är född, och månen i 8 onde huset, som står för resor i underjorden och transformation bland annat. Jag är fortfarande en NYBÖRJARE och har otroligt mycket att lära. Men jag får ihop det jag ser med detta livet.
Nu har jag, under de senaste veckorna, fokuserat på månens väg genom olika stjärntecken. 29.10 -1.11 har månen varit i Skorpionen. Och jag har gjort en resa ner i underjorden- "ingen tycker om mig, jag är världens mest ensamma människa, en mycket sorglig figur..." Jag har inte mått så här på 2 år och trodde jag skulle slippa fler djupdykningar, men så kommer det och slår till med full kraft. Det konstiga är dock att idag 2.11 då månen är i skytten är självföraktet borta. Jag är fortfarande en ganska ensam person, men det stör mig inte längre, det är trots allt självvalt; lusten, kreativiteten, nyfikenheten, kärleken till mig själv har återvänt.
Nu ska jag fortsätta fokusera på månen under några månader, så jag får se om det finns ett mönster, vilket jag skulle tro att det gör...